Äh, det här går inte framåt.
Känner mig less & förbannad, men egentligen vet jag inte varför.
Ni vet den där känslan när man verkligen känner att nåt är fel, men man kan ändå inte sätta tummen på vad?
Jag HATAR den känslan.

Jag vill ha inspiration. Av nån. Av dig.
Men jag har lagt det bakom mig nu. Tror jag.


Förut åt jag massa smörpopcorn, alltså, frågan är;  finns det något bättre?
Smörpopcorn påminner om sommaren. Sommaren påminner om dig. Och du = DÖ!
Godnatt nu, ny dag och nya möjligheter imorgon. Hoppas verkligen på de där nya möjligheterna.
Pussnattihej